Ray och Lena

Så här började kennelverksamheten. Så långt jag kan minnas har min högsta önskan varit en hund. 1964 gifte jag mig med Rolf, för ihopsamlade pengar som lysningspresent från arbetskamrater inköptes RAY datumet var fredagen den 13 mars, sedan dess är fredag den 13 mitt turnummer !

Att utan någon kunskap få en hund som Ray är helt otroligt, redan vid 1:a dressyrkursen, som vi vann framgick det vilken kapacitet han hade, därefter letade vi en lämplig tik till honom och hittade Navardalens Rita, när vi skulle para dem lyckades det inte, så Rita fick sin 1:a kull med Cleibers Cleei. 

Rolf med Ray och Rita

Därefter lyckades parningarna utan vår hjälp och kull 2 kom ett halvår för tidigt, då de lyckades öppna en dörr.   

I aveln har jag satsat på mentaliteten, kamp, oräddhet, socialt trevliga, utan fjäskighet, koncentrationsförmågan och alla hundar har dessutom varit officiellt testade och godkända, det är mycket lätt att ursäkta egna hundars brister när man tycker mycket om dem.

Självklart är hundarna familjemedlemmar, hundgårdar eller burar förekommer inte. Hundarna äter naturlig föda som vom, kindkött, avorioris, korngryn, grönsaker, mineraler och vitaminer.   

Vår dotter Eva med Varga och Staijnas valp

Tragik 1
1:a kullen född 1968 där försvann schäferhunden Amigo som såldes av en väktare till okänd köpare.

Tragik 2
30:de kullen född 1994. Där sålde en valpköpare schäfertiken Baghera till en hundhandlare som i sin tur sålde tiken som vakthund till en handelsträdgård.


Solskenshistoria 1

Belinda född 1979 (ej att förväxla med Kurants Belinda ) bröt benet vid 8 veckors ålder, benet blev felbehandlat och djursjukhuset i Sollefteå, samt expert på veterinärhögskolan rekommenderade avlivning, då hon ej var ”etablerad” i samhället och prognosen ansågs dålig.


Professor Olsson var villig att försöka rädda tiken ,som sällskapshund och han lyckades förträffligt, hon tog cert i spår, blev LCH och levde till nästan 14 års ålder. Blev mor till S och U-kullen, samt 2 kullar hos Sekundants Kennel

 

Solskenshistoria 2

Kurants Valhall ”Valle” lyckades jag köpa tillbaka vid 3,5 års ålder, då han mestadels stått bunden i lina. Han testades och inköptes av RPS, sattes i tjänst, men avsattes, då han inte kunde underordna sig i ”grupplydnaden”.


Återköptes och såldes som väktarhund, samt godkändes, året därpå blir jag uppringd av väktaren, som undrar om jag har något emot att han avlivas, då lydnaden inte fungerade. Återköptes igen och placerades som familjehund på landet, där Anita Wahlström, Silverpilens Kennel av en slump träffar honom och introducerade honom i aveln.
 

Dramatik 1

Att vara uppfödare !

Då lever man alltid i en oro för hur det skall gå får valparna. Riskerna första tiden är virus och även bakterieinfektion.

I min 38:de kull upplevde jag mitt livs dramatik.

Belinda skulle få sin andra kull, ganska snart efter igångsättandet  av valpningen märktes att det inte skulle gå bra, vid ankomst till djursjukhuset beslutades om kejsarsnitt.

5 friska livskraftiga valpar plockades fram, en mycket medtagen Belinda presenterades för dem och till kvällen efter näringsdropp åkte vi hem.

Påföljande morgon, kom blod ur ärret och snabb veterinärtransport tillbaka till djursjukhus och ny operation, där blödningarna stoppades. Valparna hämtades till sjukhuset för diande när Belinda vaknade ur narkosen, allt fungerade väl, men på eftermiddagen, såg slemhinnorna runt ögonen bleka ut, snabb test av Hb visade lågt Hb.

För att ge blod till hund behövs färskt blod. Vi hämtade Belindas moster Kurants Fixie ”Ixi” och hon fick bli blodgivare. ”Ixi ”har till vardags synnerligen bestämda åsikter om vad som  tillåts att göra med henne, men troligen kände hon av stundens allvar och opponerade sej inte mot att tappas på blod. 

Allt slutade väl och en lyckligare mor än Belinda finns nog inte.

Själva känner vi oss mer nöjda och harmoniska med livet än om vi skulle vunnit 10 miljoner  på tips,  efter denna lyckliga upplösning där alla valpar klarade sej.
 

Modell 1964

 

Modell 1977

Modell 1981

Modell 1992
 

 

Modell 1998